Ibland händer det att en hittar en pärla, i form av en bok i detta fall. Plötsligt gjorde den sig synlig i högen av böcker i hyllan och jag har ingen aning om hur den hamnat där, men tacksam är jag över att ha fått vara med om denna läsupplevelse.

En liten kyrka vars omgärdande grusgång jag skuttat och vandrat på sedan barnsben. När jag stiger in här genom dess grind, kanske hälsas vänligt av de som förhoppningsvis förnimmer mig som jag förnimmer dem. Det inger ett sådant lugn som inte mycket annat kan mätas med.

Dags att ta tag i fotograferandet. Det är över ett år sedan denna tingest inhandlades och det är mycket med knappar och finesser som behövs tragglas in för att få till ett någorlunda lättsamt hanterande av en kamera som denna. En kan väl säga som så att jag just nu är lite bättre på att prokrastinera än att fotografera.